Mitt "ensamhäng" tidigare i veckan har fått mig att tänka. Jag har helt tappat bort mig själv. Jag är inte jag längre. Jag är heller inte flickvän och sambo. Jag är "bara" Ellens mamma. Och det var en insikt som gjorde mig väldigt ledsen. För hur ljuvligt det än är att vara just lilla Ellens mamma så måste jag hitta tillbaka till mig själv.
Nya tider stundar. Och om fyra veckor går kärleken på semester! Vi får hela sju veckor tillsammans, min lilla familj och jag. Längtar efter härliga stunder tillsammans i solen men längtar också efter ensamma stunder i hängmattan med en god bok.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag antar att det är den eviga kampen med att vara mamma....men vad vet jag. Det kommer att ordna sig älskade vän. För mig är du DU fortfarande, med a hell of a qute bonus! Puss!!!
snart kommer du o e hem till mig o fnittrar över vin. puss tills dess
Förstår dig precis vad du menar.. Jag vet inte om jag har hittat tillbaka än, tror inte man gör det helt.. Man förändras ju som människa hela livet...
STOR kram
http://www.flickr.com/photos/islandgirlsj/3574190246/
missy h; åh. tack älskade du. malmö är alldeles för långt borta för en kram o en öl... :(
miss cloudberry; ja vin!
emma; jag vill hitta tillbaka! klart man förändras som människa, det är oundvikligt. men måste få vara sig själv också :)
Skicka en kommentar